Nordic Freelance 2016 bjöd bland annat på datajournalistisk kompetens som gör dig oundgänglig, insikter om förföljda frilansar och spännande knäck-presentationer.
Drygt 100 frilansar samlades i Norge den 20 maj för att under två dagar nätverka och förkovra sig i hur vi som frilansar kan möta framtidens medieutmaningar. Dels fanns ett inspirations- och utbildningsspår, men där fanns också ett fackligt spår med diskussion och debatt om hur facken kan och bör ta sig an frilansutmaningen.
Vår danska systerorganisation sammanfattade det bra: ”Den kalla inramningen kompenserades helt av den varma och broderliga atmosfär som huserade mellan de cirka 100 deltagarna, presentatörerna och gästerna.”
En stor del av tiden ägnades åt presentationer av högkvalitativ journalistik och arbetet bakom. Föreläsarna kom från Norden men också från exempelvis England, Gaza och Libyen. En röd tråd var att bevara och stärka den oberoende journalistiken.
Här är några av de intressanta punkterna:
Kompetensutveckling och inspiration
”Seeing the story in data is still a niche”
Danska Tommy Kaas undervisade i datajournalistisk i allmänhet och webscraping i synnerhet. Han påpekade att om du kan webscraping, kommer alla att vilja anlita dig.
En viktig poäng var att du inte behöver kunna svåra program för att ”scrapa” fram data. Ibland räcker det med att kopiera data från en sajt in i Excel och använda enkla sorteringskommandon.
Här kan du läsa 45 datajournalistiska tips från Tommy Kaas.
Frilans finansierade datajournalistisk succé med stipendium
Kyrre Lien har filmat och undersökt de argaste ”nätkrigarna” bakom de norska tangentborden i ”The Internet Warriors”. Resultatet las ut på VG, och möjliggjordes via bidrag från norska yttrandefrihetsfonden. Kolla in de visuella lösningarna (!) och läs intervjuerna.
”The Rory Peck Trust” hjälper frilansar världen över
En för Frilans Riks hittintills okänd ideell engelsk organisation, The Rory Peck Trust, berättade om hur de hjälper frilansar i nöd världen över. När en frilans mördas, som i ett fall i Bangladesh nyligen, kan organisationen gå in med ekonomiskt stöd till frilansens familj. Här kan du läsa om Rory Peck Trust och hur de stöttar frilansar globalt i säkerhetsfrågor.
Gräv som frilans och överlev
Svenska Ola Sandstig som främst frilansar för Uppdrag Granskning gav råd om hur man gräver som frilans. Några av hans bästa tips var:
* bygg relationer med grävredaktörer som kan ställa kritiska frågor och…
* …kan hantera hot och stämningar (viktigt att vara uppbackad 100 procent av redaktören)
* jobba på småjobb parallellt
* specialisera dig, så att du lättare ”snubblar” över avslöjanden
Om förbjuden frilansjournalistik i Vitryssland
Larysa Schhyrakova från vitryska BAJ berättade om att frilansar i landet i princip är förbjudna. Till exempel kan en frilans arresteras och bötfällas hårt om denne bevakar protester och demonstrationer.
Läs mer om en pågående insamlingskampanj för att betala frilansarnas böter och hur du kan stötta denna här.
Läs mer om den vitryska journalistorganisationen BAJ och deras utmaningar här.
Skakande reportage om drunknade flyktingar som flutit i land i Norge
Frilansseminariet avslutades med en presentation av Dagbladets journalist Anders Fjellberg och fotograf Tomm Christiansen skickliga och gastkramande reportage som tog avstamp i frågorna: Vilka är de två flyktingar som flutit i land vid den norska kusten iförda våtdräkter? Vem saknar de avlidna?
Genom omfattande research ända ner på DNA-nivå närmar sig journalisterna svaret och de människor som är närmast berörda. ”The Wetsuit Man”, som vann de norska grävarnas pris, finns att läsa på engelska på Dagbladets sida.
Utöver dessa punkter bjöds det bland annat på föreläsningar om situationen för de ibland mycket utsatta utrikeskorrarna i Ryssland, visning av dokumentären ”Ambulance”, av den palestinska frilansfilmaren Mohamed Jabaly som jobbade i en ambulans precis efter krigsutbrottet i Gaza sommaren 2014. Han och flera av seminariets gäster med erfarenhet av förföljelse samlades till en paneldiskussion, som gav oss fler inblickar i hur farligt det kan vara att jobba som frilansjournalist.
Debatt och diskussion om hur facken kan kämpa för frilansar
Journalistlegitimation, minimiarvode genom kollektiv kamp eller kanske fonder? Hur ska de nordiska facken ta sig an frilansutmaningen med tidningskris och pressade arvoden? Det försökte en rad experter och fackliga aktivister svara på under seminariet.
Seminariet rivstartade med en provocerande och tankeväckande föreläsning av Frank Aarebrot. Kaxigt sa professorn i Statsvetenskap att många är frilansar för att de inte får anställningar, och att det kryllar av ”scabs” i frilansleden, ofta människor som likt han själv har löner från universitet och därför kan frestas att acceptera låga arvoden.
Professorn Aarebrot, som är en sorts blandning av Leif GW Persson och Göran Greider i den norska offentligheten, ansåg att medieägarna var allt för upptagna av nya teknologier på bekostnad av innehållet.
Aarebrot önskade att det skulle finnas en fond för journalister, på samma sätt som för filmskapare och andra konstformer, där professionella kan söka pengar för kommenterande och kvalitativ journalistik. Tabloider och nyhetsinriktade tidningar har ingen framtid, menade han.
– Redan i dag görs de bästa undersökningarna av filmare, eller dokumentarister, inte av frilansjournalister. Och varför det? Jo, de har fonder där de kan ansöka om pengar. Ni borde aktivera er för att bygga upp sådana fonder, sa Frank Aarebrot.
Denna eller dessa grävfonder skulle byggas upp med offentliga och privata medel, vidareutvecklade han utan att komma in på att Föreningen Grävande Journalister i Sverige nyligen har startat en sådan fond. Statsvetaren drog också paralleller till andra yrkesgrupper som lyckas hålla uppe värdet på sitt arbete, trots att de tidigare mött stor konkurrens. Till exempel har arkitekterna i Norden goda villkor, och de har det för att de har haft en legitimeringsprocess och en kvalitetsstämpel. Journalister borde kunna skapa något liknande.
Professor Aarebrot uppmanade frilansarna att ta del av annonskakan på nätet. Journalister är proffsigare än bloggarna, som i dag tar en stor del av annonskakan, påpekade han.
I en facklig panel senare under seminariet, med representanter från tre länders förbundsstyrelser (ej Finland till finländarnas stora förtret), gick meningarna isär om hur facken skulle arbete för att höja värdet på journalistikens och frilansarna värde.
I panelen satt Renate Schroeder, chef på EFJ, European Federation of Journalists, Anette Andresen från NJ Frilans, Natacha López från Frilans Riks, Lars Werge, Danska Journalistförbundets ordförande och Thomas Spence, Norska Journalistförbundets ordförande.
NJ Frilans ordförande Anette Andresen framhöll att kollektiva förhandlingar är det viktiga redskapet, och att framförhandlade minimiarvoden är en bra och möjlig väg framåt. Natacha Lopez från Frilans Riks var delvis inne på samma spår, och berättade om hur arvodena försämrats under de senaste åren.
– Vi måste bli bättre organisatörer och samla exempel på det framgångsrika arbete vi har gjort som en plattform att stå på. För att stoppa de allt sämre villkoren måste vi arbeta med mer aktivism och till exempel fundera ut hur en framgångsrik frilansstrejk skulle kunna se ut, sa Natacha López.
Det norska Journalistförbundets ordförande betonade andra saker.
– Vi måste hjälpa frilansar att bli bättre på business, och att bygga broar till arbetsplatsklubbar så att de kan kämpa för frilansar.
NJ:s ordförande Thomas Spence exemplifierade genom att ta upp att förbunden kan skapa ramavtal om upphovsrätt som säger att ersättning ska utgå för vidareförsäljning. Däremot höll han inte med de norska frilansarnas ordförande om att vägen framåt är att förhandla fram minimiarvoden för frilansar.
– Det är en dröm. Det är olagligt i Norge.
Att det skulle vara förbjudet att förhandla fram frilansminimiarvoden avfärdade NJ Frilans ordförande Anette Andresen bestämt.
FREG: ej förbjudet förhandla kollektivt
Värt att notera är att frilansexpertgruppen inom EFJ, Europeiska Journalistfederationen, FREG, under det nordiska toppmötet dagen före hade rapporterat om att det nu råder en samsyn i organisationen om att det inte är förbjudet enligt EU-rätten att förhandla kollektivt för frilansar. Därmed inte sagt att detta skulle vara en enkel uppgift.
I samband med Nordic Freelance 2016 hölls även ett frilansfackligt toppmöte.
