Frilans Riks arvodeskampanj har dragit igång med två välbesökta lunchseminarier på Zoom, i samarbete med sektionerna.
Det första mötet den 20 april samlade drygt 30 frilansar från Syd, Värmland och Västra. Nästa lunchmöte för resten av landet ett par dagar senare lockade 26 frilansar. Vid båda dessa tillfällen diskuterade en panel av fotografer, skrivande journalister och kombinatörer vad som var rimligt att ta betalt för följande fiktiva jobb:
En uppdragsgivare ringer och frågar om du kan bevaka ett event under två dagar, tio mil från din arbetsplats. Det hela ska resultera i två/tre artiklar, sammanlagt 12 000 tecken. Det ska publiceras i en organisationstidning och på deras webb. Kanske kan du även göra en liten webbfilm på 1–2 minuter?
Uppdragsgivaren vill att du både tar bilder och skriver texterna (om du inte gör text och bild – utgå från enbart text eller enbart bild).
Uppdragivarens fråga till dig: Vad kostar detta?
Det blev stor spridning i de svar den tänka redaktören fick. Från 39 000 kronor för foto plus två dagar enligt rekommendationen till cirka 20 000 kronor för allt utom film.
På det andra lunchmötet fick deltagarna lägga ut det pris de själva skulle begärt i chatten:
• OM jag var intresserad av jobbet så skulle jag ta ca 15 000 kr.
• Två dagars ersättning + för bild + film + restid/biljett = minst 20 000.
• Jag skulle tänka cirka tre dagar enligt reken plus omkostnader. I det skulle ingå enkla porträttbilder typ enkät på intervjupersoner, inget övrigt. Men jag önskar att jag hade kunnat ta mer!
• Jag är fotograf som 2001 vidareutbildade mig till journalist. Senaste året har jag satsat på film också. Gör ofta uppdrag med både text och bild eller enbart film. Jag tar 1050 kronor/timma rakt av. Oftast ger jag kunden paketpris.
• För mig är priset så gott som alltid avhängigt hur mycket tid jobbet beräknas ta. Dock betalar ganska få enligt reken och har man ont om uppdrag är det ganska lätt att hellre få in en mindre summa än inget alls.
• När jag får jobbförslag så ingår ofta ett ”lönebud” att ta ställning till. Om det är lägre än vad jag tycker är rimligt så brukar jag förhandla ner arbetsinsatsen, exempelvis dra ner på textomfånget eller använda arkivbilder istället för att ta nya. Jag tycker inte det brukar vara svårt att komma överens med arbetsgivaren (oftast facktidskrifter i mitt fall).
• Porträtt kan ta väldigt lång tid. Det man fick 20 000 för på 1990-talet får man kanske 12 000 för idag.
• Jag tycker att reken är jättebra att hänvisa till när man förhandlar. Även om man inte når upp till den.
· Viktigt att värdera sitt arbete. Annars blir det ju bara en hobbyverksamhet och man bidragit till att dumpa marknaden.
Arvodeskampanjen fortsätter, och har du fler idéer om hur Frilans Riks kan arbeta med arvodesfrågan, hör gärna av dig till info@frilansriks.se!
