Frilans Riks, juni 2020
Med anledning av att frågan om enskilda näringsidkares möjligheter att klara sig igenom krisen nu lyfts i Finansutskottet vill vi i Frilans Riks, som är den del av Journalistförbundet som organiserar frilansjournalister, redovisa för situationen inom vår bransch och framföra våra förslag på åtgärder.
Inledningsvis vill vi poängtera att i princip samtliga frilansjournalister drabbas hårt av den kris som uppstått på grund av pandemin, och att det absolut inte är meningen att ställa dem med enskild firma och dem med aktiebolag mot varandra. Men det är ett faktum att de ekonomiska stöden får betydligt bättre träff på dem med aktiebolag.
Samtliga av Journalistförbundets frilansmedlemmar tillhör en redan utsatt grupp som på grund av skamligt låga arvoden överlag nu riskerar att slås ut helt och bilda ett högutbildat prekariat. De låga arvoden som i stort sett hela mediebranschen inklusive public service tillämpar gör vår yrkesgrupp socialt utsatt med alltifrån svårigheter att få lån till en bostad, till väldigt låga pensioner när yrkesbanan är över. Detta gör att en grupp som redan till stora delar går på knäna blir extra utsatt under den rådande situationen, eftersom medieföretagen nu sänker ersättningarna och dessutom drar ner på antalet frilansuppdrag.
Vår utsatta situation delar vi med andra frilansande yrkesutövare som exempelvis musiker och skådespelare, men till skillnad från dem kan vi inte, utan att riskera våra företag helt och hållet, lägga firman vilande för att kunna få a-kassa tills krisen är över.
Här följer en sammanställning av regeringens olika stöd och varför de inte fungerar för frilansande journalister med enskild firma.
Först några inledande fakta:
- Svenska Journalistförbundet organiserar drygt 1 700 av landets frilansjournalister.
- Runt 80 procent av dem har enskild firma – enligt SCB finns runt 600 000 enskilda firmor och 500 000 aktiebolag i Sverige.
En enkät Journalistförbundet gjorde i slutet av mars visade redan då att nära hälften av förbundets frilansmedlemmar hade förlorat uppdrag på grund av pandemin. När resultaten av en ny enkät presenterats nu i mitten av juni, har andelen som förlorat uppdrag ökat till sju av tio.
- Trots regeringens många föredömliga stödpaket på flera hundra miljarder för att rädda jobb och ekonomin har mycket lite av det haft träff på frilansjournalister med enskild firma.
Så här ser det nämligen ut:
Förändringarna inom a-kassan har som syfte att underlätta för företagare att senare kunna återuppta sin verksamhet. Men kräver att frilansen avvecklar sitt företag eller lägger det vilande för att beviljas arbetslöshetsersättning. Tillåtet under arbetslösheten är att uppdatera webbplats och sociala medier i begränsad omfattning, eller upprätthålla viss begränsad kund- eller leverantörskontakt. Förutsatt att åtgärderna endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten.
Tyvärr är stödet inte till stor hjälp för den som förlorat en del men inte alla sina uppdrag – vilket är fallet för majoriteten av frilansarna då nästan ingen är beroende av enbart en uppdragsgivare. Att lägga företaget vilande och säga nej till de uppdrag som erbjuds innebär att det blir svårt att starta upp igen. De uppdragsgivare frilansen säger nej till då företaget är vilande hittar med största sannolikhet andra frilansare att arbeta med. Att lägga firman vilande och under pandemin säga nej till de uppdrag som finns kvar för att kunna få ut arbetslöshetsersättning är ofta en sista utväg för den som känner sig tvungen att lämna branschen. I den senaste enkäten som Journalistförbundet genomförde med anledning av pandemin svarade 71,2 procent att de är med i en a-kassa men bara 5,6 procent att de redan har eller kommer utnyttja möjligheten att lägga företaget vilande för att få ut a-kassa.
En möjlighet som saknas för den med enskild firma. Men som vi gärna hade sett att även de med enskild firma skulle kunna nyttja på samma sätt som en frilans med aktiebolag.
För en frilansjournalist med enskild firma, oavsett hur mycket av sina uppdrag hen förlorar, medges en sänkning av egenavgifterna med 18 760 kronor under 2020. Vilket motsvarar cirka 1 500 kronor i månaden, och är en bråkdel av vad den med aktiebolag får i sänkt arbetsgivaravgift.
Ett par exempel:
- Medlem i Frilans riks med AB
Här kommer ett exempel på hur de statliga stöden påverkar en av våra frilansmedlemmar som driver sitt företag som aktiebolag.
Denna frilansjournalist har på grund av pandemin tappat drygt 60 procent av sina uppdrag och är därmed berättigad till flera statliga stöd. De två stöd som varit möjliga att söka för företaget är dels nedsättning av arbetsgivaravgiften till 10,20 procent, dels ekonomiskt stöd för att arbeta 40 procent. Det här är en frilansjournalist som brukar ta ut en lön på 35 000 kronor per månad. Lönekostnaderna för en normalmånad för aktiebolaget är 45 997.
Korttidspermitteringen har nu pågått under snart fyra månader. Varje månad innebär det minskade lönekostnader på 24 378 kronor – genom nedsättning av arbetsavgifter och stöd för korttidsarbete. Liksom för de flesta andra frilansar är de fasta kostnaderna låga i detta företag och varken hyresnedsättning eller omsättningsstöd har varit aktuellt.
De sammanlagda minskade lönekostnaderna för aktiebolaget under dessa fyra månader uppgår till 97 513 kronor, vilket gör att frilansföretaget har goda möjligheter överleva under denna svåra tid för många företag inom mediebranschen.
- Medlem i Frilans Riks med EF
Och här ett exempel på en medlem med enskild firma, där vi jämför de stöd hon får och vad hon hade kunnat få om hon istället drivit firman som aktiebolag. Hennes situation liknar många andra frilansjournalisters.
Även denna frilansjournalist har tappat hälften av sina uppdrag på grund av pandemin. Omsättningen ligger på drygt 400 000 kronor årligen, under mars och april 2019 låg den på 51 500 kronor och under samma period 2020 på 31 000 kronor. De fasta månadskostnaderna ligger dock bara på 2250 kronor (kontorshyra, telefon, internet och lagringstjänster) vilket innebär att företaget hamnar under gränsen för att få ta del av omställningsstödet.
Lönekostnaden för företaget ligger på 30 000 kronor per månad och hade hon haft möjlighet hade hon velat införa korttidsarbete 60 procent.
Hade hon haft aktiebolag hade hon i och med sänkningen av arbetsgivaravgifterna samt genom införande av korttidsarbete haft möjlighet att få stöd på 15 900 kronor per månad och under samma fyra månader som exemplet ovan för medlemmen med aktiebolag alltså kunnat söka stöd som uppgått till 63 600 kronor.
Istället får hon enbart en nedsättning av egenavgiften vilket innebär ett totalt stöd under 2020 på 18 760 kronor. Att lägga firman vilande är för henne inget alternativ eftersom hon då måste säga nej till de uppdrag som finns kvar och får svårt att starta upp firman igen. Denna medlem överväger en annan karriär om inte situationen förändras.
- Omställningsstöd
Stödpaketet på 39 miljarder kronor till företag med en omsättning på minst 250 000 kronor per år, och som tappat 30 procent eller mer i omsättning under mars och april 2020, ersätter bara fasta kostnader. Fasta kostnader är något frilansare med enskild firma håller nere, inte minst för att frilansjournalister verkar i en svår bransch med låga arvoden. Dessutom baseras stödet på en jämförelse mellan två månader 2019 och två månader 2020 vilket i praktiken gör det till ett lotteri vem som är berättigad. För de flesta frilansjournalisterna varierar inkomsterna i firman kraftigt mellan olika månader (särskilt för de som jobbar med större uppdrag – där kan slumpen visserligen innebära att de gynnas av detta, om de också har fasta kostnader att tala om).
Att periodisera vinsten från 2019 är riskabelt i ett läge där framtiden är osäker. Stödet består enbart i ett – visserligen räntefritt – lån från Skatteverket. Den som lägger ned sin firma inom ett par år skulle riskera att sitta med stora skatteskulder med en sådan lösning och få vågar ta den risken.
Ett stöd få frilansare kan ta del av. Frilansare arbetar oftast i en mindre egen lokal, eller i en gemensam lokal tillsammans med andra egenföretagare. Oavsett vilket har det visat sig svårt att förhandla fram hyressänkningar med berörda fastighetsägare.
Åtgärder vi vill se:
Avslutningsvis, journalister som yrkesgrupp har enligt regeringen en samhällsviktig funktion. Vi frilansjournalister vill inget hellre än att i största möjliga omfattning fortsätta arbeta. Vi hoppas att med hjälp av statligt ekonomiskt stöd kunna upprätthålla vår samhällsviktiga funktion, klara oss igenom krisen och återuppta vårt yrke fullt ut när pandemin blåst över.
För att våra medlemmar ska klara sig igenom krisen önskar vi se följande åtgärder:
- Vi vill ha möjlighet till korttidsarbete även för dem med enskild firma.
- Om det inte är en framkomlig väg vill vi ha möjlighet till a-kassa genom att lägga firman delvis vilande och fortsatt kunna ta de uppdrag som finns kvar istället för att lägga ner helt och hållet.
- Vi vill använda den tid vi får över när uppdragen sinar till att kompetensutveckla oss. Det behövs pengar för att vi ska ha råd och möjlighet till det.
