Enskilda näringsidkare och aktiebolag får sänkt egen- och arbetsgivaravgift 

Kvinna som jobbar med laptop och block i soffa.
Foto: StartupStockPhotos/Pixabay

Regeringen föreslår en nedsättning av egen- och arbetsgivaravgiften för frilansare med enskild firma och aktiebolag.

För dig med enskild firma betyder det att du för de första 100 000 kronor du fakturerar under 2020 enbart betalar ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. Därefter betalar du egenavgifterna som vanligt, alltså 28,97 procent.

För dig med aktiebolag betyder det sänkt arbetsgivaravgift under fyra månader, mellan den 1 mars och sista juni. Aktiebolag betalar under den tiden bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. Förslaget gäller för löner upp till 25 000 kronor, på överstigande löner betalas full arbetsgivaravgift. Per anställd innebär det en sänkning på upp till 5 300 kronor. 
Avvakta inlämning av arbetsgivaruppgifter för mars tills dess att beslut är fattat, vilket förmodligen blir den 6 april.

I faktiska belopp innebär det att du som egenföretagare under 2020 får minskade egenavgifter från 28,97 till 10,21 procent på ett avgiftsunderlag upp till 100 000, vilket totalt motsvarar 18 760 kronor

Du som har aktiebolag kan få en maximal minskning av arbetsgivaravgiften med 5 300 kronor x 4, vilket motsvarar 21 200 kronor per anställd.

Så här skriver Finansdepartementet i sitt pressmeddelande Om förslaget tillfälligt sänkta socialavgifter med anledning av coronaviruset:

Förslaget innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna mellan 1 mars och 30 juni 2020. För att ge en motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslås även en nedsättning av egenavgifterna. Syftet är att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av coronaviruset.

I och med förslaget kommer företagen endast betala ålderspensionsavgift på ersättning som ges ut under perioden den 1 mars 2020 till och med den 30 juni 2020. Nedsättningen gäller för upp till 30 anställda per företag och upp till en lönesumma om 25 000 kronor per anställd och månad. Det innebär att arbetsgivaren får en lättnad om maximalt 5 300 kr per anställd och månad, vilket underlättar för företag som drabbats av ett plötsligt inkomstbortfall samtidigt som lönekostnader finns kvar.

För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag innebär förslaget att ingen annan avgift än ålderspensionsavgiften ska betalas på den del av avgiftsunderlaget som uppgår till högst 100 000 kronor under 2020.

Läs hela pressmeddelandet från Finansdepartementet här.

Branschens budskap: Stötta medier som drabbas

Ulrika Hyllert, Journalistförbundets ordförande.
Ulrika Hyllert. Foto: Tor Johnsson

Idag onsdag 25 mars deltog Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert, tillsammans med andra företrädare för mediebranschen, i ett möte med kulturminister Amanda Lind. ”Syftet med mötet var att ge en bild av läget i branschen och diskutera åtgärder för att stötta medier som drabbas av corona-krisen”, säger Ulrika Hyllert. Läs mer här: https://www.sjf.se/aktuellt/202003/branschens-budskap-stotta-medier-som-drabbas

OBS OBS!!! Ränta på skatteuppskov!

tid är pengar: Mynt och väckarklocka.
Foto: Pixabay

Frilansar bör vara uppmärksamma på detta vid skatteuppskov:

En av regeringens åtgärder för att underlätta för företag, inklusive egenföretagare, är möjligheten att ansöka om anstånd med att betala in arbetsgivaravgifter, moms och preliminärskatt på lön. Men räntan på dessa uppskov är mycket hög.

Så här skriver Tjänstemännens centralorganisation (TCO):

Enligt en aktiverad speciallag från finanskrisen kommer från och med 7 april företag kunna ansöka om anstånd med skatteinbetalningar. Det kommer gälla retroaktivt då, så att man t o m kommer kunna få tillbaka. Det är skatt för 3 månader som får skjutas upp (än så länge) och till årets slut.

Det gäller avdragen preliminär inkomstskatt, arbetsgivaravgift och moms. För de två första gäller för löner som är utbetalda, för moms gäller fakturerade belopp, som alltså ej behöver vara betalda av kunden.

Enligt speciallagen kommer alla beviljas, om inte ”synnerliga skäl” talar emot. I vanliga fall finns ett litet utrymme att bevilja kredit om det finns väldigt särskilda skäl.

Notera: Detta gäller skatter för redan gjorda jobb. Att få skjuta upp den inbetalningen innebär att motsvarande pengar ska tjänas in, efter skatter, vid senare tillfälle, för att kunna betala in dem då. Det är alltså en väldigt kortsiktig lösning.

Uppskovsräntan

Ränta är för närvarande 1.25 %. Men det utgår också en uppskovsavgift på 0.3 % per månad. På årsbasis motsvarar detta 6.6 % effektiv ränta vilket i dagens läge är väldigt högt. I debatten kallas de 6.6 procenten för räntan.

TCO förslår att Regeringen aviserar att de kommer att avskaffa uppskovsavgiften, retroaktivt.

Förslag på akuta åtgärder för att stötta mediebranschen

20 mars 2020

Trots att vi tar del av nyheter som aldrig förut kommer corona-krisen att slå hårt mot mediebranschen. Journalistförbundet har tagit fram följande förslag på akuta åtgärder för att stötta mediebranschen under corona-krisen. Det kommer framöver även behövas andra och långsiktiga åtgärder för att stötta medieföretag, anställda och frilansar på olika sätt. 

Mediepolitik

  • Förstärk mediestödet. Samtidigt som det finns ett stort behov av nyheter om corona-pandemin slår krisen hårt mot medieföretagen. Ett akut och tillfälligt stöd i form av ett fördubblat driftsstöd skulle innebära 600 miljoner extra till branschen och bidra till att medierna kan fortsätt leverera nyheter till medborgarna. Pengarna bör betalas ut direkt och inte som normalt, månadsvis.
  • Förbered ytterligare krisåtgärder. Det är inte alla medier som får driftsstöd. Regeringen bör redan nu ta fram en plan för hur fler medieföretag som drabbas av corona-krisen, inklusive tidskrifter som bevakar samhällsfrågor, ska kunna stöttas om krisen blir så långvarig som vissa befarar.
  • Postutdelning. Postnord har aviserat att företaget avser att börja med varannandagsutdelning av post. Detta drabbar även medier som använder Postnord för att distribuera tidningar. Att alla ska få post, inklusive tidningar, fem dagar i veckan – oavsett var i landet du bor – är en demokratisk rättighet. Detta är extra viktigt för våra äldre medborgare som nu dessutom förväntas att inte lämna sina hem.
  • Sänkt porto. Vid årsskiftet höjde Postnord portot med 10 procent. Den senaste portohöjningen slår hårt mot tidskriftsbranschen som redan är pressad ekonomiskt. För att underlätta för tidskrifterna bör posttidningarna undantas från portohöjningen.
  • Returpapper. Vid årsskiftet ska ett nytt system för hushållsnära returpappersinsamling införas. Kostnaden för det nya systemet landar på pappersproducenterna vilket innebär ökade kostnader för medieföretagen. Denna ökade kostnad kunde inte komma mer olägligt. Enligt Journalistförbundet bör regeringen därför skjuta upp förslaget om hushållsnära returpappersinsamling.
  • Slopad moms för medier. En slopad moms för medier skulle underlätta mycket för hela mediebranschen som nu drabbas av minskade annonsintäkter.
  • Journalister är samhällsviktiga. Om skolor och förskolor stängs kommer en stor del av Journalistförbundets medlemmar stå utan barnomsorg till sina barn. Enligt Journalistförbundet är journalister samhällsviktiga i detta krisläge och måste erbjudas barnomsorg på samma sätt som andra samhällsviktiga yrkesgrupper.

Trygghetssystem

  • Vilande företag. För att en företagare ska ha rätt till a-kassa krävs det att företaget läggs vilande, vilket innebär att ingen verksamhet får bedrivas. Enligt dagens regler får ett företag bara läggas vilande en gång. Enligt Journalistförbundet bör en tillfällig regel införas så att den med eget företag tillåts ha företaget vilande två gånger under en femårsperiod.§
  • Möjlighet att vårda företaget. Ingen vet hur länge krisen kommer att pågå och det är viktigt att våra frilansmedlemmar snabbt kan återuppta sin verksamhet när krisen vänder. När ett företag läggs vilande bör därför vissa enklare sysslor för att vårda företaget vara tillåtna, så länge ingen fakturering sker.
  • Antalet a-kassedagar utökas. För de medlemmar som redan tagit ut a-kasseersättning och därför har få a-kassedagar kvar kan det vara svårt att inleda en ny a-kasseperiod i detta osäkra läge. Enligt Journalistförbundet bör det därför införas en möjlighet till extra ersättningsdagar för dem vars dagar riskerar att ta slut.
  • Medlemsvillkoret. För att uppfylla medlemsvillkoret hos en a-kassa krävs det att personen varit medlem i 12 månader. Enligt Journalistförbundet behöver det nu införas en tillfällig lättnad i medlemsvillkoret, i likhet med men i större omfattning än den som infördes 2009.
  • Arbetsvillkoret. En lättnad i arbetsvillkoret ska införas, så att man inte behöver ha arbetat lika många dagar som i dag för att kvalificera sig för ersättning. Fler tidsbegränsat anställda skulle därmed kunna få a-kassa.
  • Inför en möjlighet att deltidsstämpla. För anställda som blir arbetslösa på deltid finns det möjlighet att deltidsstämpla. Samma möjlighet måste finnas för frilansar som under corona-krisen får se delar av sin verksamhet helt försvinna.
  • Höj lägsta nivån i a-kassan. Det måste bli enklare att få fullt grundförsäkringsbelopp från a-kassan (drygt 8000 kr före skatt). Om inte kommer trycket på kommunerna att betala ut försörjningsstöd att öka kraftigt.
  • Möjlighet till permittering för företagare. Regeringen har infört en möjlighet till korttidspermittering. Denna möjlighet borde även gälla egenföretagare.
  • Frys SGI-nivån. Som företagare baseras SGI:n på arbetsinkomsten från företaget. När frilansar nu blir av med uppdrag i snabb takt sjunker SGI:n. Enligt Journalistförbundet bör därför SGI-nivån för frilansar frysas så att den inte kan gå under den nivån som personen hade före corona-krisen.

Länk till förbundets enkät till frilansar om uppdrag i samband med corona-krisen: https://www.sjf.se/aktuellt/202003/narmare-halften-av-frilansarna-har-forlorat-uppdrag

Frilans Syd besökte kollegor i Belarus

Frilans Syd, gruppbild

På bilden:
Kerstin Weman Thornell, Margareta Flygt, Andrus Klikunou (BAJ), Erik Mårtensson, Moa Skimutis och Åsa Ohlsson.

I mars reste en grupp på fem frilansjournalister från Frilans Syd till Belarus för att träffa belarusiska frilanskollegor. De berättade om sin arbetssituation – en arbetssituation där de kan bötfällas eller fängslas om de inte har ackreditering för sitt journalistiska arbete, vilket är omöjligt att få om du inte är statsanställd journalist. I två år har Frilans Syd och Belarusian Association of Journalists (BAJ) haft ett organiserat utbyte mellan frilansjournalister i Sverige och Belarus för att prata om journalistik, yttrandefrihet och demokrati. Under denna tid har villkoren inte förbättrats, snarare tvärtom.

För Frilans Syds nya styrelseledamot Moa Skimutis var detta första resan till Belarus. Hon beskriver huvudstaden Minsk som en stad med mycket betong och stora torg, där man inte får stå stilla allt för länge för att prata med en kollega eller vän.  

– Det är kanske inte den vackraste staden i världen. Post-sovjet lever kvar i form av stora paradgator och pampiga byggnader. Likriktade kolosser står på rad och tittar ner på den lilla människan. Man känner sig minst sagt en aning övervakad bara av arkitekturen, säger hon.

– Belaruserna däremot känns vänliga. Några säger om sig själva att ”vi är ett folk som inte vill bråka så mycket”. Trots de är många av de vi träffade frispråkiga och öppet kritiska till den diktatur de lever i.

Vid ett möte under resan berättade en belarusisk frilanskollega om hur han blev sparkad från en av landets statliga tidningar efter han gått på konsert där ett oppositionellt rockband spelade. Att verka som frilansjournalist i en sådan arbetsmiljö är sannerligen ett moment 22. Som svensk journalist känner man sig mycket privilegierad och ser än mer hur viktig demokrati och oberoende journalistik är i ett samhälle.

Ett stöduttalande som antogs på Frilans Riks årsmöte den 16 mars, dagen efter att Frilans Syds grupp kom hem från Belarus, visar de belarusiska makthavare att vi i Frilans Riks stöder de oberoende journalisternas arbete:

Situationen för frilansjournalister i Belarus är fortsatt alarmerande. Det är förbjudet att arbeta som frilansjournalist i Belarus och våra kollegors arbete försvåras ständigt med rättegångar och böter. 2018 dömdes 118 böter (€ 43 000), 2019 44 böter och hittills i år 3. Siffrorna återspeglar en ökad rädsla för att arbeta som frilansare. Vi ser ingen förbättring av frilansande journalisters arbetssituation i Belarus. Vi vädjar därför fortsatt till den belarusiska regeringen att stoppa trakasserier och åtal mot frilansar, samt att införa pressfrihet. Vårt stöd till våra belarusiska kollegor kommer fortsätta så länge det behövs.

 

Råd och stöd i corona-tider

Journalistförbundet har skapat en samlingssida om Corona för journalister (klicka på länken).

Journalistförbundet-frilans-i-kris

Foto: Sara Carlsson

De skriver bland annat: ”Ett stort antal frilansar har förlorat uppdrag. Men har man rätt till ersättning? Det är inte helt enkelt att svara på den frågan. Utgångsläget är att om din uppdragsgivare ställer in redan avtalade uppdrag, så ska du få betalt ändå. En del har undrat om force majeure skulle kunna vara aktuellt och det kan inte uteslutas.”

Fulavtalen kan falla

Det var närmast fullsatt i Erlandersalen på ABF-huset i Stockholm när Frilans Riks den 3 februari höll ett tredje panelsamtal om EU:s upphovsrättsdirektiv. Den här gången j samarbete med Mälardalens frilanssektion. På podiet satt Journalistförbundets upphovsrättsexpert Olle Wilöf, ordförandena för Svenska Fotografers förbund (SFF) och Frilans Riks, Paulina Holmgren och Gert Lundstedt. Och sist men inte minst Åsa Eriksson, socialdemokratisk riksdagsledamot, partiansvarig för immaterialrättsfrågorna (där upphovsrättsfrågan ingår) och med plats i näringslivsutskottet som är ansvarigt utskott för EU:s upphovsrättsdirektiv. Modererade gjorde Mälardalens Beata Hansson.

Arbetet med att implementera EU-direktivet i svensk lagstiftning ska vara klart i juni 2021 och arbetet är nu inne i den fas när politikerna bestämmer sig för hur skrivningarna i lagen ska se ut, och vilket stöd lagen därmed kommer att ge oss frilansare att kunna ta betalt för vår upphovsrätt. Därför var det viktigt att en politisk tung person som Åsa Eriksson tackat ja till att medverka i panelen. Hennes politiska besked var tydligt: upphovsrättshavarna ska få betalt för sitt arbete.

Upphovsrättspanel

Paulina Holmgren, Olle Wilöf, Åsa Eriksson och Gert Lundstedt.

Det enskilt viktigaste frågan för skrivande som fotograferande journalister är att den artikel i direktivet, som säger att mediebolagen ska bli skyldiga att betala ut rimlig ersättning till upphovsrättspersoner, blir tvingande. För i så fall är fulavtalens tid förbi. Olle Wilöf menade att det inte är omöjligt att det blir så, tvingande. Men säger tunga remiss- och lobbyorganisationer som Svenskt Näringsliv nej. Vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de också är en företrädare för småföretagande frilansare med enskild firma eller aktiebolag.

Lagstiftningsarbetet är alltså inne i ett avgörande skede. Frilans Riks kommer under året fortsätta att lobba i frågan tillsammans med andra organisationer för vilka upphovsrätten är en central fråga.

I minglet efter panelsamtalet fortsatte upphovsrätten att intensivt diskuteras till västerbottenpaj och Ramlösa.

Välkomna till fler seminarier framöver runt om i landet.

Gert Lundstedt – Ordförande Frilans Riks

 

Filmen gjordes av Hasse Hedström.