En svensk språkmodell är på gång – och Journalistförbundet kommer sannolikt att delta i projektet. Frilans Riks har tillfrågats om synpunkter och har tryckt på dels ersättningen men också att vissa oönskade normer riskerar att bli standard.
Projektet med en svensk språkmodell är initierat av bland andra TU, Förläggarföreningen och Författarförbundet tillsammans med Wasp (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program). Läs mer här.
Målet är att skapa en modell som inte bara talar och skriver svenska, utan som till fullo förstår den svenska kontexten – från myndighetsbeslut till skola.
En svensk språkmodell för AI skulle också minska beroendet av stora tech-jättar. Förhoppningen är också att det ska generera ersättning till upphovspersonerna bakom träningsmaterialet.
Journalistförbundet var nära ett ja till att delta i projektet förra veckan, men det sköts upp efter att frilansklubben Medietextarna inkommit med synpunkter.
Nu har Frilans Riks också lämnat synpunkter till förbundsstyrelsen där vi säger ja, framför allt av ersättningsskäl:
Det är positivt att frågan om ersättning till upphovspersoner lyfts. Om journalistiskt material används för att träna språkmodeller behöver det finnas tydliga principer för att ersättningen faktiskt når de upphovspersoner vars arbete modellen bygger på. En sådan ersättning bör stå i rimlig relation till omfattningen av den enskilda upphovspersonens produktion och användning i träningsmaterialet.
Vi betonar också att även om en svensk språkmodell är bättre än amerikanska eller kinesiska, så krävs det vaksamma ögon på vad modellen tränas på:
En nationell modell riskerar att reproducera vissa institutionella eller ideologiska normer kring vad som betraktas som pålitliga källor, legitimt eller neutralt innehåll. Det är inte svårt att föreställa sig hur sådana viktningar på sikt kan påverka både offentligheten och journalistiken…
Förbundsstyrelsens beslut om deltagande kommer antagligen inom ett några veckor. Beslutet om ett projekt med svensk språkmodell togs av regeringen i februari.
Hela vårt svar till Förbundsstyrelsen:
Viktigt för Frilans riks är att värna om att AI framförallt ska fungera som ett verktyg för att skapa större journalistiskt utrymme och inte för att ersätta journalistiskt arbete, urholka arvoden eller minska behovet av professionella frilansjournalister.
Även om en svensk språkmodell potentiellt vore bättre än att svenska texter och arbetsprocesser helt filtreras genom amerikanska eller kinesiska språkmodeller, finns det samtidigt frågor som måste diskuteras vidare. En nationell modell riskerar att reproducera vissa institutionella eller ideologiska normer kring vad som betraktas som pålitliga källor, legitimt eller neutralt innehåll. Det är inte svårt att föreställa sig hur sådana viktningar på sikt kan påverka både offentligheten och journalistiken, särskilt om modellen tränas på ett begränsat urval av redan etablerade röster och publicister.
Det är också positivt att frågan om ersättning till upphovspersoner lyfts. Om journalistiskt material används för att träna språkmodeller behöver det finnas tydliga principer för att ersättningen faktiskt når de upphovspersoner vars arbete modellen bygger på. En sådan ersättning bör stå i rimlig relation till omfattningen av den enskilda upphovspersonens produktion och användning i träningsmaterialet.
Just därför tycker vi att Journalistförbundet absolut ska fortsätta undersöka förutsättningarna för ett sådant samarbete. Vi behöver vara med och påverka utvecklingen snarare än att ställa oss utanför den. Frilans Riks representerar en stor grupp yrkesverksamma journalister med olika arbetsvillkor, varierande publiceringsformer och har ofta andra erfarenheter av hur tekniska förändringar faktiskt slår mot branschen.
Därför tycker vi att Frilans riks ska involveras löpande i processen tillsammans med exempelvis Medietexterna, och inte enbart informeras i efterhand. Om Journalistförbundet ska ingå i samarbete kring en svensk språkmodell behöver det finnas en bred facklig och publicistisk förankring, där frågor om upphovsrätt, ersättning, arbetsvillkor, transparens och demokratisk mångfald genomsyrar arbetet från början.
