Återigen missas frilansjournalister i stödpaket för företagen

Färgglada tärningar.
Stödpaketet är som ett lotteri (eller som att spela tärning) för oss frilansar. Foto: Pixabay

”Det här stödet är väldigt pricksäkert. Ju mer man är drabbad desto mer får man ut av stödet.” Så sa finansminister Magdalena Andersson om det stödpaket som presenterades i torsdags.
För många av oss som valt företagsformen enskild firma tändes hoppet, bara för att släckas snart igen. Det var inget paket som jämnar ut skillnaden i stöden som ges till aktiebolag och enskilda firmor, som allt fler nu börjat uppmärksamma (medan den som är anställd i eget aktiebolag får stöd i form av sänkta arbetsgivaravgifter och möjlighet till korttidsarbete värt upp till 19 000 kronor i månaden får den med enskild firma ett stöd värt 1 500 kronor i månaden). 

Att vara frilansjournalist under den här tiden är som att delta i ett lotteri där vinsten är att få ta del av något av de statliga stödpaketen, som inte alls är så pricksäkra som regeringen med stödpartier tycks tro.

Istället presenterades ett paket på 39 miljarder kronor som ska delas ut till företag med en omsättning på minst 250 000 kronor per år och som tappat minst 30 procent i omsättning under mars och april 2020 på grund av corona-krisen. För att beräkna om man har rätt till stödet jämförs omsättningen med den under samma period 2019. Det är ett bra stöd för dem som har en verksamhet där inkomsten under året är jämn. För en frilansjournalist är det oftast inte så. Vissa har återkommande uppdrag och fakturerar månadsvis (för dem är givetvis det här stödet välkommet, så länge deras omsättning når upp till 250 000 kronor) men väldigt många av oss fakturerar då och då. Det kan vara noll kronor in under ett par månader och sedan betalning av ett antal större och mindre jobb under en och samma månad. Dessutom är det bara fasta kostnader som ersätts – kostnader som de allra flesta frilansjournalister redan håller nere eftersom vi verkar i en svår bransch med låga arvoden.
Att vara frilansjournalist under den här tiden är som att delta i ett lotteri där vinsten är att få ta del av något av de statliga stödpaketen, som inte alls är så pricksäkra som regeringen med stödpartier tycks tro. Några har aktiebolag och får ta del av de stöden. Några fakturerar varje månad eller har helt enkelt tur och fakturerade mycket mer under just mars och april 2019 än under mars och april 2020 – de får ta del av detta nya paket (så länge de har fasta kostnader att tala om). Många får i dagsläget ingetdera.
Ska journalistiken överleva och den mångfald som finns bland frilansjournalister bevaras måste något göras, och det snart.

Frilans Riks styrelse

”När behovet av nyheter är som störst kan journalister inte jobba mindre”

Ulrika Hyllert skriver i tidningen Arbetet om oron för vad som händer med journalistiken i coronakrisen:

”Intresset för att ta del av nyheter har varit rekordstort under corona-pandemin, men den ekonomiska krisen slår hårt mot medierna när viktiga inkomstkällor försvinner. Journalister permitteras och oron växer nu för vad som ska hända med branschen på sikt, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.”

Länk:

”Svenska journalister blir redan granskade”

Sverigedemokraten Linus Bylunds utspel om att bestraffa partiska journalister visar på nytt att vi behöver kraftsamla för att ge allmänheten en mer rättvisande bild av journalistiken och hur yrkesetiken upprätthålls inom journalistkåren, skrev representanter för Yrkesetiska nämnden på Aftonbladets debattsida förra veckan.

Läs hela artikeln här.

 

 

Frilansar extra utsatta vid hot och hat

Beata Hansson vid bord
Beata Hansson från Mälardalens frilansklubb representerade Frilans Riks på Brottsofferjourens evenemang.

Journalister hör tillsammans med politiker och konstnärer till de yrkesgrupper som får ta emot flest hot och trakasserier av allmänheten. När Brottsofferjouren den 28 maj bjöd in bland andra en representant från Frilans Riks till paneldebatt i Uppsala under vinjetten Orädd demokrati, fokuserades diskussionerna kring det hårda klimatet som råder framförallt på sociala medier och vad vi ska göra åt faran med normaliseringen av hat och hot i det digitala flödet.Inbjudna till debatten var även konstnärer, fastanställda journalister, politiskt förtroendevalda, stödpersoner, polis och åklagare. Att polisanmäla hat och hot är inte självklart. Framförallt bland journalister är anmälningsbenägenheten till polisen låg. Det verkar ofta som att vi tycker att vi ska kunna tåla en del mothugg i vårt yrke och att det hör till när man ställer provocerande frågor att få olika typer av motargument till svar. Men för den egenföretagande journalisten eller konstnären kan personliga angrepp bli mycket obehagliga då dessa grupper per automatik inte har en redaktion eller säkerhetsavdelning som backar upp oss.Under de konstruktiva diskussionerna denna dag stavades lösningarna ofta ”nätverkande”, ”samverkan” och ”dialog”. Men också att samhället och lagstiftaren måste bidra till en ökad öppenhet i frågan om vad som är kränkande, hotfullt eller kanske rent av brottsligt. Journalisternas utsatta position, där många överväger att byta jobb, eller sluta skriva om vissa ämnen, före att polisanmäla en incident ökar risken att vi ställs inför ett mycket större problem, när självcensur i vårt yrke börjar råda av ren rädsla för repressalier.

Text: Beata Hansson

”Öka det straffrättsliga skyddet för journalister”

Ulrika Hyllert, Journalistförbundets ordförande.
Ulrika Hyllert. Foto: Tor Johnsson

På Pressfrihetens dag den 3 maj skrev Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert ett debattinlägg på Dagens Arena.

”För Journalistförbundet är frågan inte bara symbolisk. Att införa ett särskilt brott för hot mot journalister skulle innebära många fördelar”, skrev hon bland annat.

Inlägget kan läsas här.

Frilans Riks ordförande Gert Lundstedt besökte Fojos evenemang på World Trade center. Ni kan se hans rapportering på Frilans Riks Instagramkonto.

 

”Skriv inte under Bonnier News avtal”

”Som företrädare för mediebranschens frilansare avråder vi – Svenska Fotografers Förbund, Svenska Tecknare, Bildleverantörernas Förening och Journalistförbundet – våra medlemmar från att underteckna det nya frilansavtal som Bonnier News har skickat ut.

Avtalet är oskäligt och gör det i omöjligt för frilansen att försörja sig som självständig företagare inom mediebranschen.”

Ulrika Hyllert, Svenska Journalistförbundet, med flera, skriver om Bonniers oskäliga avtal.

”Beklämmande arvoden av en rik tidning”

”Vi anser att dessa båda krav är synnerligen modesta, men vi har mötts av ett blankt nej från tidningen. Inga arvoden kan överhuvudtaget höjas i år, och för 2020 erbjuder de en höjning på 1,8 procent.

Samtidigt, det ska vi komma ihåg, höjs givetvis och med rätta de anställdas löner enligt avtal och tidningens ägare kan räkna med vinst i år igen.”

Aftonbladets kulturfrilansar i en debattartikel i Journalisten.

Läs också Journalistens artikel om frilansupproren som sprider sig.

Dra tillbaka fulavtalen, Mittmedia

”För oss innebär avtalet att vi berövas rätten att själva avgöra om våra alster får vidarepubliceras i andra medier än de som ägs av Mittmedia. Den som bestämmer det är i stället inköpande redaktör på Mittmedia. Att döma av den praktiska tillämpningen av avtalen tas besluten helt godtyckligt.

Samtidigt har Mittmedia delat in oss frilansjournalister i ett A- och ett B-lag. A-laget får högre arvoden och deras alster publiceras i alla Mittmedia-titlar. B-lagets uppdrag är av mer lokal karaktär och deras alster publiceras i en eller några få Mittmedia-titlar, med arvoden på skamnivå. Trots det gäller även B-lagets frilansavtal för publicering i hela Mittmedia. Uppdelningen i A- och B-lag är ett smart sätt att slå split mellan uppdragstagare.”

Gert Lundstedt, Frilans Riks, och Karin Kämsby, Mellannorrlands frilansklubbs styrelse, skriver i Journalisten om fulavtalen på Mittmedia.

Uttalande till Lärarförbundets kongress: Sveriges frilansjournalister är oroliga

Många av oss som frilansar för Lärarförbundets tidningar har gjort det för att tidningsverksamheten tillhört den mest ambitiösa inom fackföreningsvärlden.

När vi har medverkat i Lärarförbundets tidningar har vi aldrig behövt väja för sanningen. Redaktionerna har förväntat sig att vi levererar artiklar som presenterar relevanta fakta, olika åsikter och följer de pressetiska reglerna.

Frilans Riks inom Journalistförbundet är därför djupt oroat över beslutet att ta bort tidningarnas granskande uppdrag och över Lärarförbundets sammanblandning av journalistik, marknadsföring och politik. Det är extra allvarligt eftersom det är ett närstående förbund inom TCO.

Lärarförbundet organiserar lärare med samhällsuppdraget att lära ut vikten av yttrandefrihet och pressfrihet, källkritik och kritiskt tänkande, liksom att förklara den fria journalistikens roll som grundbult i demokratin.

Sveriges frilansar i Frilans Riks antog redan vid sitt årsmöte tidigare i år ett uttalande mot de då planerade förändringarna. Vår uppmaning står fast att Lärarförbundet ska skilja på kommunikation och journalistik och tillåta kritiskt granskande tidningar.

Det är aldrig för sent att ändra ett beslut som blev fel.

/Styrelsen för Frilans Riks, Journalistförbundet