Fullspäckat frilansseminarium i Norge

Brännboll på frilansseminariet.
Brännboll på frilansseminariet.

Nordic Freelance 2016 bjöd bland annat på datajournalistisk kompetens som gör dig oundgänglig, insikter om förföljda frilansar och spännande knäck-presentationer.

Drygt 100 frilansar samlades i Norge den 20 maj för att under två dagar nätverka och förkovra sig i hur vi som frilansar kan möta framtidens medieutmaningar. Dels fanns ett inspirations- och utbildningsspår, men där fanns också ett fackligt spår med diskussion och debatt om hur facken kan och bör ta sig an frilansutmaningen.
Vår danska systerorganisation sammanfattade det bra: ”Den kalla inramningen kompenserades helt av den varma och broderliga atmosfär som huserade mellan de cirka 100 deltagarna, presentatörerna och gästerna.”

En stor del av tiden ägnades åt presentationer av högkvalitativ journalistik och arbetet bakom. Föreläsarna kom från Norden men också från exempelvis England, Gaza och Libyen. En röd tråd var att bevara och stärka den oberoende journalistiken.

Här är några av de intressanta punkterna:

Kompetensutveckling och inspiration
”Seeing the story in data is still a niche”
Danska Tommy Kaas undervisade i datajournalistisk i allmänhet och webscraping i synnerhet. Han påpekade att om du kan webscraping, kommer alla att vilja anlita dig.
En viktig poäng var att du inte behöver kunna svåra program för att ”scrapa” fram data. Ibland räcker det med att kopiera data från en sajt in i Excel och använda enkla sorteringskommandon.
Här kan du läsa 45 datajournalistiska tips från Tommy Kaas.

Frilans finansierade datajournalistisk succé med stipendium
Kyrre Lien har filmat och undersökt de argaste ”nätkrigarna” bakom de norska tangentborden i ”The Internet Warriors”. Resultatet las ut på VG, och möjliggjordes via bidrag från norska yttrandefrihetsfonden. Kolla in de visuella lösningarna (!) och läs intervjuerna.

”The Rory Peck Trust” hjälper frilansar världen över
En för Frilans Riks hittintills okänd ideell engelsk organisation, The Rory Peck Trust, berättade om hur de hjälper frilansar i nöd världen över. När en frilans mördas, som i ett fall i Bangladesh nyligen, kan organisationen gå in med ekonomiskt stöd till frilansens familj. Här kan du läsa om Rory Peck Trust och hur de stöttar frilansar globalt i säkerhetsfrågor.

Gräv som frilans och överlev
Svenska Ola Sandstig som främst frilansar för Uppdrag Granskning gav råd om hur man gräver som frilans. Några av hans bästa tips var:
* bygg relationer med grävredaktörer som kan ställa kritiska frågor och…
* …kan hantera hot och stämningar (viktigt att vara uppbackad 100 procent av redaktören)
* jobba på småjobb parallellt
* specialisera dig, så att du lättare ”snubblar” över avslöjanden

Larysa Schhyrakova berättar om svårigheterna att arbeta som frilansjournalist i Vitryssland.
Larysa Schhyrakova berättar om svårigheterna att arbeta som frilansjournalist i Vitryssland.

Om förbjuden frilansjournalistik i Vitryssland
Larysa Schhyrakova från vitryska BAJ berättade om att frilansar i landet i princip är förbjudna. Till exempel kan en frilans arresteras och bötfällas hårt om denne bevakar protester och demonstrationer.

Läs mer om en pågående insamlingskampanj för att betala frilansarnas böter och hur du kan stötta denna här.
Läs mer om den vitryska journalistorganisationen BAJ och deras utmaningar här.

Skakande reportage om drunknade flyktingar som flutit i land i Norge
Frilansseminariet avslutades med en presentation av Dagbladets journalist Anders Fjellberg och fotograf Tomm Christiansen skickliga och gastkramande reportage som tog avstamp i frågorna: Vilka är de två flyktingar som flutit i land vid den norska kusten iförda våtdräkter? Vem saknar de avlidna?

Genom omfattande research ända ner på DNA-nivå närmar sig journalisterna svaret och de människor som är närmast berörda. ”The Wetsuit Man”, som vann de norska grävarnas pris, finns att läsa på engelska på Dagbladets sida.

Utöver dessa punkter bjöds det bland annat på föreläsningar om situationen för de ibland mycket utsatta utrikeskorrarna i Ryssland, visning av dokumentären ”Ambulance”, av den palestinska frilansfilmaren Mohamed Jabaly som jobbade i en ambulans precis efter krigsutbrottet i Gaza sommaren 2014. Han och flera av seminariets gäster med erfarenhet av förföljelse samlades till en paneldiskussion, som gav oss fler inblickar i hur farligt det kan vara att jobba som frilansjournalist.

Debatt och diskussion om hur facken kan kämpa för frilansar
Journalistlegitimation, minimiarvode genom kollektiv kamp eller kanske fonder? Hur ska de nordiska facken ta sig an frilansutmaningen med tidningskris och pressade arvoden? Det försökte en rad experter och fackliga aktivister svara på under seminariet.

Seminariet rivstartade med en provocerande och tankeväckande föreläsning av Frank Aarebrot. Kaxigt sa professorn i Statsvetenskap att många är frilansar för att de inte får anställningar, och att det kryllar av ”scabs” i frilansleden, ofta människor som likt han själv har löner från universitet och därför kan frestas att acceptera låga arvoden.

Professorn Aarebrot, som är en sorts blandning av Leif GW Persson och Göran Greider i den norska offentligheten, ansåg att medieägarna var allt för upptagna av nya teknologier på bekostnad av innehållet.

Aarebrot önskade att det skulle finnas en fond för journalister, på samma sätt som för filmskapare och andra konstformer, där professionella kan söka pengar för kommenterande och kvalitativ journalistik. Tabloider och nyhetsinriktade tidningar har ingen framtid, menade han.
– Redan i dag görs de bästa undersökningarna av filmare, eller dokumentarister, inte av frilansjournalister. Och varför det? Jo, de har fonder där de kan ansöka om pengar. Ni borde aktivera er för att bygga upp sådana fonder, sa Frank Aarebrot.

Denna eller dessa grävfonder skulle byggas upp med offentliga och privata medel, vidareutvecklade han utan att komma in på att Föreningen Grävande Journalister i Sverige nyligen har startat en sådan fond. Statsvetaren drog också paralleller till andra yrkesgrupper som lyckas hålla uppe värdet på sitt arbete, trots att de tidigare mött stor konkurrens. Till exempel har arkitekterna i Norden goda villkor, och de har det för att de har haft en legitimeringsprocess och en kvalitetsstämpel. Journalister borde kunna skapa något liknande.

Professor Aarebrot uppmanade frilansarna att ta del av annonskakan på nätet. Journalister är proffsigare än bloggarna, som i dag tar en stor del av annonskakan, påpekade han.

I en facklig panel senare under seminariet, med representanter från tre länders förbundsstyrelser (ej Finland till finländarnas stora förtret), gick meningarna isär om hur facken skulle arbete för att höja värdet på journalistikens och frilansarna värde.

Munchow_1779-024
Anette Andresen, Natacha López och Lars Wenge.

I panelen satt Renate Schroeder, chef på EFJ, European Federation of Journalists, Anette Andresen från NJ Frilans, Natacha López från Frilans Riks, Lars Werge, Danska Journalistförbundets ordförande och Thomas Spence, Norska Journalistförbundets ordförande.

NJ Frilans ordförande Anette Andresen framhöll att kollektiva förhandlingar är det viktiga redskapet, och att framförhandlade minimiarvoden är en bra och möjlig väg framåt. Natacha Lopez från Frilans Riks var delvis inne på samma spår, och berättade om hur arvodena försämrats under de senaste åren.

– Vi måste bli bättre organisatörer och samla exempel på det framgångsrika arbete vi har gjort som en plattform att stå på. För att stoppa de allt sämre villkoren måste vi arbeta med mer aktivism och till exempel fundera ut hur en framgångsrik frilansstrejk skulle kunna se ut, sa Natacha López.

Det norska Journalistförbundets ordförande betonade andra saker.

– Vi måste hjälpa frilansar att bli bättre på business, och att bygga broar till arbetsplatsklubbar så att de kan kämpa för frilansar.

NJ:s ordförande Thomas Spence exemplifierade genom att ta upp att förbunden kan skapa ramavtal om upphovsrätt som säger att ersättning ska utgå för vidareförsäljning. Däremot höll han inte med de norska frilansarnas ordförande om att vägen framåt är att förhandla fram minimiarvoden för frilansar.

– Det är en dröm. Det är olagligt i Norge.

Att det skulle vara förbjudet att förhandla fram frilansminimiarvoden avfärdade NJ Frilans ordförande Anette Andresen bestämt.

FREG: ej förbjudet förhandla kollektivt
Värt att notera är att frilansexpertgruppen inom EFJ, Europeiska Journalistfederationen, FREG, under det nordiska toppmötet dagen före hade rapporterat om att det nu råder en samsyn i organisationen om att det inte är förbjudet enligt EU-rätten att förhandla kollektivt för frilansar. Därmed inte sagt att detta skulle vara en enkel uppgift.

I samband med Nordic Freelance 2016 hölls även ett frilansfackligt toppmöte.

Nya riktlinjer för nordiskt frilansfackligt arbete

I anslutning till Nordic Freelance 2016 hölls ett frilansfackligt toppmöte för att utbyta erfarenheter med våra nordiska grannorganisationer och stärka arbetet för skäliga villkor och kvalitetsjournalistiken.

I stort sett hela mötet ägnades åt att ta fram nya riktlinjer för samarbetet. På grund av skillnader i hur organisationerna är uppbyggda och finansieras och vad medlemmarna är intresserade av i olika länder har det vuxit fram ett behov av nya riktlinjer. De nya riktlinjerna kan läsas här.

Under föregående år krävdes en hel del tuffa diskussioner och klargöranden för att till slut kunna enas på toppmötet i en god samarbetsanda. I förändringsarbetet fokuserade Sverige på att ta fram mer effektivitet och mer samarbete över de nordiska gränserna, utan kostnadsökningar.

Den tidigare koordinatorsfunktionen, vars arvode och hotellkostnader länderna turades om att betala, har nu ersatts av en nordisk kommitté bestående av en person var från de fyra ländernas styrelser.

I stället för att ha ett två fysiska möten per år där de nordiska styrelserna träffas har vi ett möte (med en begränsning av hur många deltagare som värdlandet betalar mat för). I gengäld har vi personer från styrelserna i en nordisk kommitté som ser till att samarbetet pågår och utvecklas. De kommer oftast att mötas online.

En av deras huvuduppgifter blir att starta arbetsgrupper i de frågor/områden som två eller flera länder vill samarbeta om. Där kan medlemmar från alla nivåer i vår organisation delta. Hör av er till Victoria da Silva, Frilans riks ordförande, vickandalsilva@gmail.com om du har idéer.

Redan under toppmötet väcktes planer på ett nordiskt nätverk för utlandsfrilansare, vilket den nordiska kommittén beslutade om den 7 juni på sitt första möte. Det kan till exempel handla om att utbyta info om köpare av material i olika länder och förmånligare försäkringar för utlandsfrilansare. Siktet är ställt på arbetsgrupper i kärnfrågor som arvoden, rekrytering och upphovsrätt.
En annan uppgift för kommittén är att sprida viktig och nyttig info till medlemmarna i alla länder.

Att besöka varandras årsmöten, som tidigare gjorts relativt ofta, ska inte väga lika tungt i utbytet som förut. Men minst en i nordiska kommittén ska medverka vid varje årsmöte,
När det gällde Nordic Freelance-seminariet beslutade toppmötet att seminariet fortfarande ska hållas varje år, men med stor flexibilitet, så att alla frilansorganisationer har råd att arrangera det (till exempel Sverige som har misslyckats två år i rad med att hitta pengar).

Den svenska delegationen kunde luta sig mot sitt årsmötesbeslut om att fortsätta att vara med i samarbetet om seminariet, men också att riktlinjerna är mycket flexibla. De nordiska frilansmedlemmarna kan bjudas in till kortare seminarium eller ett event, kanske en resa eller sammankomst, vart fjärde år. Det viktiga är att vidmakthålla kontaktytan medlemmarna emellan.

Det är dock viktigt att det blir så attraktivt att medlemmar anser att det är värt att åka till ett annat land.

Värt att framhålla är att alla deltagare på seminariet själva betalar för mat och logi. Kostnaden för värdlandet har bestått av hyra av lokal, föreläsare och arvode till projektledare/arrangörsgrupp + eventuella utflyktskostnader.

Något som öppnar för kostnadsbesparingar gällande seminariet är att samtliga länder gillade idén med att kunna bidra med egna frilansfackliga föreläsare till andra länders seminarier.

Enligt planerna ska nästa Nordic Freelance hållas i Finland 2017 för att 2018 hållas i Sverige. Har du idéer på teman, hör av dig till Frilans Riks-styrelsen.
På nästa toppmöte, våren 2017, ska de nya riktlinjerna utvärderas.

Med på toppmötet från Frilans Riks var Victoria da Silva, Natacha López och Rickard Jakbo.

Så går vi vidare efter arvodeskampanjen

Förra året avslutade vi med en arvodeskampanj som innehöll debattartiklar, möten och en sociala medier-kampanj. Läs mer om det här.

Vi i Frilans Riks-styrelsen vill nu dra nytta av den uppmärksamhet frågan har fått.

Vi har valt att prioritera två saker i kölvattnet av höstens arvodeskampanj.

1. Skicka ut en minirapport: “Best of Werne och arvodeskampanjen”

Den ska innehålla konkreta arvodesexempel gällande den mottagande arbetsplatsen, och intervjuer eller citat från frilansar, gärna kopplade till denna arbetsplats. Denna minirapport, som innehåller fakta från rapporten ”Frihetens pris” och vår arvodeskampanj, skickas till utvalda arbetsplatsklubbar, så att det blir tydligt att arvodesdumpning och underbudskonkurrens sker just på dessa arbetsplatser. Efter utskicket sker uppföljning med telefonsamtal. Vi arbetar nu fram en rapportmall som intresserade klubbar kan använda, om medlemmarna så vill. Kontakta Rickard Jakbo om du vill hjälpa till med detta, eller har förslag på en redaktion, vars arbetsplatsklubb är i behov av en minirapport.

 

2. Hjälpa till att starta nätverk/cirklar för frilansar som jobbar för samma medium

Vi startar grupper på liknande sätt som vi har gjort med nätverk kring Sydsvenskan eller Mittmedia men i permanent form så att de berörda frilansarna kan snacka ihop sig och dela erfarenheter samt gå ihop för förbättringar (med stöd från Journalistförbundets kansli och förtroendevalda).

Vårt danska systerförbund har arbetat på detta sätt i flera år, och har flera framgångar bakom sig. Vi skulle behöva hjälp av respektive arbetsplatsklubb och kansliet med att hitta personer och stötta nätverken. Kontakta Natacha López i vår styrelse om du vill veta mer eller vill engagera dig i detta.

Dessutom filar vi på flera nya debattartiklar och ser gärna klubb och medlemsinitiativ här.

Vi för också diskussioner med kansliet om hur vi kan bli skarpare och mer strategiska tillsammans.

 

Andra förslag vi vill genomföra:

När vi fått rull på ovan nämnda prioriterade punkter, vill vi gå vidare med några av dessa punkter.

  • Besöka redaktörer. Främst på de arbetsplatser som svarat på vårt tidigare utskick, och upplysa om arvodesnivåer och då ta med kortversionen av Wernes rapport. Vi har redan inlett denna typ av arbete genom att vi på ett möte med fokus på frilansfrågor träffat ett flertal fackliga redaktörer från fyra tidningar på LO Mediehus.
  • Utbildning av frilansar. En del av våra medlemmar behöver utbildas i synen på vad facket är och kan göra och framför allt i hur frilanskalkylatorn kan göra nytta. Vi måste se till att fler frilansare nyttjar våra redskap. Vi uppvaktar Servicebolaget om att ordna en “Så förhandlar du”-kurs. Kontakta Göran Schüsseleder, vår representant i Servicebolagets kursutskott, för att ge input eller få info.
  • Mer utbildning av arbetsplatsklubbsaktiva. Vi diskuterar med kansliet om hur de kan hjälpa till att utbilda förtroendevalda i arbetsplatsklubbarna om hur det funkar att sätta pris som frilans, i frilanskalkylatorn, frilansavtalen, frilansstrategin och vilka verktyg de kan använda som till exempel MBL, där möjlighet att förhandla om budget och lägga veto om oskäliga frilansintag finns.
  • Uppmuntra förtroendevalda frilansare och medlemmar, att höra av sig till arbetsplatsklubbar för att få information om lönenivå och berätta om hur villkoren för frilansarna ser ut.
  • Översätta de anställdas löner till F-skattarvode och sedan offentliggöra dessa (till exempel på sjf.se, frilansriks.se, eller på respektive företags infokanaler, som arbetsplatsklubbarna har tillgång till) för att bli mer transparent. I samarbete med arbetsplatsklubbar.

För att lyckas behöver vi din hjälp. Hör av dig till någon i styrelsen om du känner ett särskilt engagemang i någon av ovanstående punkter.

 

Tycker du att något saknas? Kolla här på idéerna som finns men inte har hittat sin form eller fått tillräckligt stöd ännu.

Flera av arvodeskampanjgruppens och dess föregångares idéer har av resursskäl inte blivit genomlysta eller bearbetade och ligger för närvarande i träda. De är möjliga att väcka liv i igen.

I idélådan finns bland annat följande:

Att välja ut ett par redaktioner och eller mediehus som är exemplariskt dåliga. Informationen skulle till exempel kunna spridas genom hashtaggen #skäms.

Att marknadsföra de positiva exempel vi kan hitta. Ge redaktörer och arbetsplatsklubbar goda argument för varför frilansbudgeten bör höjas.

Att gå igenom hur olika konsultyrken betalas, inklusive journalistens, och informera ut det på ett kampanjmässigt intressant sätt är ett annat förslag.

Kartlägga lyckade exempel på hur intäkterna har ökat och sprida detta till andra redaktioner. Det kan handla om smartare onlineannonsering och crowdfunding.

Skapa en ordlista för frilansar att sprida via sociala medier där fokus ligger på frilansaren som företagare och stärkandet av den professionella linjen i förhandlingen, där ord som kund, prislista, ta betalt och budget används för att inte hamna i underläge.

Sammanfattat av Rickard Jakbo

Skriv inte på avtal med BT Content!

BT Content (Bonnier Tidskrifter) erbjuder frilansar att skriva på ett avtal om vidarepublicering. Vi avråder från det och en diskussion med företaget om avtalet pågår.

Bonnier Tidskrifter har skapat affärsområdet BT Content, med affärsidén att erbjuda journalistiskt material till andra medieföretag. Just nu har de bland annat ett avtal med Aftonbladet om att stå för innehållet i bilagorna Resa, Härligt Hemma och Wellness. Sedan i våras har BT Content ”erbjudit” frilansar som gjort eller ska göra jobb för någon av titlarna inom företaget att skriva på ett avtal om vidareförsäljning. Avtalet innehåller flera problematiska delar, exempelvis: Ersättningen är låg (10 procent av ursprungsarvodet), Bonnier Tidskrifter får ensamrätt till materialet (man kan då inte använda det själv), avtalet omfattar både allt man har levererat tidigare och det man kommer att leverera, det är oklart om och hur frilansen kan ha kontroll över var materialet publiceras.

Journalistförbundet, Frilans Riks, SFF och BLF har skapat en aktionsgrupp kring detta och andra oskäliga avtal. Just nu pågår en dialog med ​företaget. Fram tills att det eventuellt finns ett rimligt avtal att skriva på avråder vi från att gå in i content-samarbetet. Om du blivit kontaktad om avtalet får du gärna ta kontakt med någon av oss, det är bra för oss att veta i vilken mån BT Content trycker på om det.

Fatima Grönblad 076-2367128, fatima[at]pratminus.se
Gert Lundstedt (ordförande i Mälardalens frilansklubb) 070-2638706 gert.lundstedt[at]bredband.net”